”Vi lyfter upp Finland på spåren på riktigt, och gör det till ett starkt EU-land”

Hur ser projektet Östbanan ut betraktat från Europa? Europaparlamentets ledamöter Merja Kyllönen och Pekka Toveri tänker stort och tittar långt, eftersom Östbanan är ett projekt som fortsätter längre än till Finlands gräns.

”Storprojekt som Östbanan kräver att man tänker brett och tar framtidsutsikterna i beaktande. Om Östbanan bara utvärderas på kort sikt är det lätt att underskatta dess konsekvenser”, betonar Merja Kyllönen, ledamot i Europaparlamentets utskott för transport och turism.

Pekka Toveri håller med. ”Eftersom trafikprojekt är långsiktiga projekt måste man med tanke på strategin se långt framåt. Om man bara ser kortsiktigt finns det alltid förklaringar till varför det inte lönar sig att göra just nu.”

Enligt europaparlamentariker kan Östbanan fungera som en impuls till hållbar tillväxt i hela Finland. Det finns flera perspektiv, såsom regionutvecklingen i östra Finland, ekonomin, sysselsättningen, trafikens smidighet, konkurrenskraft, internationalism, turism, ekonomi, investeringar, innovationer, hållbar utveckling och framtidstro.

Ur Europas synvinkel utvidgas betydelsen eftersom projektet Östbanan hör till Europeiska unionens TEN-T (Trans-European Transport Network) -nät. Projektet kopplar Finland till det europeiska trafiknätet och medför nya utvecklingsmöjligheter.

Finland på europeisk spårvidd

Kyllönen och Toveri betonar den viktiga roll som Europas olika spårvidder spelar – bredare i Östeuropa och smalare i Västeuropa – i den förändrade geopolitiska situationen. Det är något som påverkar Europas östra region både på kort och lång sikt.

”Det är lätt att tänka sig att det skulle vara absurt att ändra spårvidden, eftersom vi har levt med den gamla modellen så här länge. Om vi vill att förbindelserna också ska fungera utåt från Finland till exempel för att utveckla den östra och norra försörjningsberedskapsrutten, måste vi nu fatta beslut för de kommande årtiondena och inte sitta och stirra i backspegeln”, säger Kyllönen. 

”I projektet Östbanan måste man absolut gå vidare med europeisk spårvidd och glömma de historiska lämningarna. Detta är viktigt inte bara för att underlätta integrationen av rörligheten utan också för att förmedla rätt signaler både österut och till Europa”, bekräftar Toveri.

”Det är också bra att identifiera att det på EU-nivå inte finns någon vilja att stöda den gamla spårvidden, eftersom den europeiska spårvidden väger tungt i nya projekt. Gränsöverskridande projekt får ofta större uppmärksamhet”, tillägger Kyllönen.

Nu är det dags att ansöka om och få finansiering

Europarlamentariker rekommenderar att Finland lyfts upp på spåret, vilket skulle göra östaten som nu ligger bakom en logistiskt komplicerad rutt till ett EU-land som är bättre tillgängligt och har en stark försörjningsberedskap.

”I infrastrukturprojekt rör vi oss ofta för traditionellt, för sent och med för liten volym, eftersom vi inte blickar tillräckligt långt in i framtiden. Nu ska vi inte begå samma misstag”, menar Toveri.

”Nu är det rätt tillfälle att agera och få stöd. Det finns tillgång till EU-finansiering, men det kräver att vi planerar på längre sikt och bygger upp en mer omfattande bild av utvecklingen av hela spårtrafiken i Finland för de kommande årtiondena”, konstaterar Kyllönen. 

När finansiering söks är det viktigt att spårprojektet har planerats och beretts omsorgsfullt och att de omfattar tekniska, ekonomiska, regionala, miljömässiga och säkerhetsbaserade bedömningar. Projektet ska också vara i linje med EU:s strategiska mål, såsom den europeiska gröna omställningen samt säkerhets- och trafikpolitiken.

Östbanan har en stor roll i EU:s och Natos randområde

”Varför är det viktigt för Europa att det i dag finns finansiering för just Finlands spårprojekt”, frågar Kyllönen och svarar: ”1340 kilometer gemensam gräns i EU:s och Natos randområde, och med dess mest utmanande granne”.

Genom arbetet för att utveckla Östbanan kan man påverka både den regionala säkerheten och försörjningsberedskapen. Byggandet av banan bidrar till att stärka hela Finlands resiliens i de föränderliga geopolitiska förhållandena med tanke på området och den för Europa kritiskt viktiga gränsregionen.

”I synnerhet samarbetet med Östersjöområdet och de nordiska länderna förbättrar såväl den regionala säkerheten som beredskapen för alla säkerhetsutmaningar vi möter i större utsträckning, oberoende av om det är fråga om klimatförändringar, militära hot eller energisäkerhet och livsmedelstrygghet”, säger Kyllönen.

”Samtidigt som vi förbereder oss på hot utvecklar vi vår egen ekonomi och livskraft samt vår integration i de västliga ekonomierna. Varor och människor måste i allt större utsträckning röra sig på ett ekologiskt hållbart sätt. Det är också viktigt att hålla hela Finland bebott. Spårtrafiken är kopplad till allt detta”, tillägger Toveri.

Det finns ingen anledning att hålla informationen för oss själva

Sett från Bryssel kan Finland te sig som ett avlägset land längst bort i Norden.

”Därför behöver vi bättre trafikinfrastruktur och europeisk spårvidd. Ju snabbare byggandet av det inleds, desto bättre. Anslutningen till den europeiska järnvägsförbindelsen kan ge upphov till många nya kopplingar. Projektet Östbanan är en investering som fortsätter längre än Finlands gräns”, konstaterar Toveri.

”Österbanan möjliggör bättre rörlighet och beredskap, vilket är särskilt viktigt för Natos medlemsstater. För att säkerställa EU-finansieringen krävs strategisk planering, samarbete och aktiv kommunikation både på nationell nivå och EU-nivå. Vi har ingen anledning att hålla informationen för oss själva”, säger Kyllönen. 

År 2030 och därefter är miljövänlig trafik och hållbar utveckling allt viktigare mål. Östbanan kan erbjuda alternativ som minskar överlappande trafik och utsläpp, vilket också är väsentligt för att uppnå de europeiska miljömålen.