Så här syns terrängundersökningarna längs bansträckningen

• I mars inleds utredningsplaneringsfasen för projektet Östbanan. I och med detta får Östbanan Ab tillstånd enligt banlagen att utföra undersökningar i terrängen.
• Terrängundersökningar görs på upp till 3 500 markägares marker.
• Terrängundersökningarna planeras så att de orsakar så lite olägenheter som möjligt för markägarna och miljön.

I utredningsplansfasen behövs mer detaljerad information än tidigare om terrängen och jordmånen längs Östbanans sträckning. Traficom kungjorde att utredningsplansskedet inleddes den 9 mars, vilket innebär att Östbanan-projektet får rätt att utföra terrängundersökningar: terrängen fotograferas från flygplan, fixpunkter installeras i terrängen och borrningar görs i jordmånen. Terrängmätningarna inleds längs banlinjen i april och grundundersökningarna i maj.

”Hittills har vi klarat oss med befintligt kartmaterial och annat underlag. Nu går vi till exempel vidare med mer detaljerad tunnelplanering – det vill säga hur djupt tunnlarna ska gå och vilka konstruktioner tunnelöppningarna kräver. För detta behöver vi exakta data om jordmånens struktur och berggrundens sammansättning”, berättar planeringsdirektör Minna Weurlander vid Östbanan Ab.

I terrängen installeras signalmärken som grund för flygfotograferingar med 2–4 kilometers mellanrum. Kors målas på asfaltytan. Bild: Hannu Uusitalo / Vastavalo.net

Terrängundersökningar avtalas med markägarna

Terrängundersökningarna berör i synnerhet de markägare på vars mark undersökningarna görs eller genom vilka man tar sig till de områden som undersöks. Borrning är den kraftigaste undersökningsmetoden. Med den utreder man jordlagrens tjocklek och försöker hitta bergytan under dem. Samtidigt anläggs grundvattenrör och övervakningen av grundvattennivån inleds.

Enligt Lantmäteriverkets register finns det cirka 3 500 markägare i området för den banlinje som valts för fortsatt planering av Östbanan. Man försöker kontakta alla markägare under våren så att man kan avtala om terrängundersökningarna med dem.

”Det är fråga om en mycket stor grupp människor och en fastighet kan ha flera ägare. Vi utgår från att vi når åtminstone en av ägarna till varje objekt. I första hand försöker man kontakta markägarna per brev eller e-post. Den som utför borrningen lägger en infolapp i brevlådan eller knackar på dörren innan arbetet inleds om markägaren inte nås på något annat sätt. Man kan alltid be dem som utför terrängarbeten om information om undersökningen”, berättar projektchef Marjut Witikainen vid Welado Oy. Hon ansvarar för terränguppdragen. 

Bultar som fästs i berget och märkesrör som monteras i terrängen fungerar som en ”sockel”, till vilken man binder senare mätningar. De märken som används på Östbanans sträckning kan till utseendet skilja sig från bilderna.

I terrängundersökningarna beaktas både egendom och naturvärden

Terrängundersökningarna planeras så att de orsakar så lite olägenheter som möjligt. Borrningar i skogsområden inleds till exempel så att de inte stör vårens jordbruksarbete.

”Det är särskilt viktigt för oss att komma överens om tidtabellerna för terrängundersökningarna med de markägare som bedriver odlingsnäring. Vi går inte ut på odlingar under vårsådden och inte heller under andra stunder som är kritiska för näringen”, säger Marjut Witikainen. 

Som bäst undersöker man hur borrmaskiner kan ta sig till varje punkt. Om terrängarbetena orsakar skada till exempel på trädbestånd kan markägaren ansöka om ersättning. Närmare anvisningar om detta publiceras senare på Östbanans webbplats.

”Vi vill samarbeta med mark- och fastighetsägare och till exempel hitta de rutter som är lämpligast för dem. I skogarna försöker vi få borrmaskinen till platsen på ett sätt som förutsätter så lite trädfällning som möjligt”, berättar Seppo Hakala vid Profund Oy, geoteknikexpert som övervakar undersökningarnas genomförande och framskridande.

”Maskinerna kan lämna spår i terrängen, men undervegetationen återhämtar sig snabbt. Borrhålen växer i regel ihop av sig själv. ”Om inte, undersöker man orsaken till detta”

I terrängundersökningarna beaktas utöver egendom även miljön. Undersökningsområdet har flera värdefulla naturobjekt och områden av arkeologisk betydelse. 

”Vi ordnar en naturutbildning för alla som arbetar i terrängen så att de vet hur de ska beakta värdefulla objekt. Alla anställda vid varje entreprenör deltar i utbildningen och får noggranna anvisningar”, berättar Marjut Witikainen.

Så här syns och hörs terrängundersökningarna

Mars: Vi börjar kontakta markägarna

• Vi försöker kontakta alla cirka 3 500 markägare i planeringsområdet antingen genom ett infobrev som skickas hem, per e-post eller telefon. Om du är markägare och du inte har kontaktats före utgången av maj 2026, lämna dina kontaktuppgifter på blanketten som kommer till Östbanans webbplats.

April: Korssignaler i terrängen och flygplan i luften

• Under april installeras vita korsformade signalmärken som grund för flygfotograferingar med 2–4 kilometers mellanrum. Koordinaterna för korsets mittpunkt mäts noggrant.
• Flygfotografering och laserskanning inleds efter att signalmärkena har installerats. De ska göras när snön smält och innan bladen spricker ut. Flygplanet fotograferar på en låg 600-700 meters höjd. Av flygbilderna sammanställs ortofoton som är kombinationer av enskilda flygbilder och som till sin geometri motsvarar en karta. Laserskanning producerar exakt tredimensionell information om terrängen. Med hjälp av uppgifterna görs en modell av jordytan och jordytans höjd för projektområdet.

Maj: De egentliga terrängundersökningarna inleds

• Innan de egentliga borrningarna inleds märks borrpunkterna ut i terrängen. 
• Efter signalering och flygfotografering fästs bultar och rör i terrängen som fixpunkter för vilka koordinater mäts. Dessa punkter bildar hela projektets ”sockel”, till vilken man binder senare mätningar och även byggande. Mätgrunden byggs under hela 2026.
• De första borrningarna inleds. Borrmaskiner förs ut i terrängen med lastbilar eller på flak, mindre maskiner med paketbilar. De bandgående maskinerna körs till ställen som forskarna fastställt på förhand. Hål görs med 40–60 meters mellanrum. Borrens spets samlar in data till forskarna och den som utför borrningen tar terrängprover. Borrningar görs vardagar cirka kl. 7–19. Vid borrningsstället hörs ett glest knackande och vid borrning av berg ett snabbare knackande ljud. Störningen är kort, vid en enskild punkt varar den högst en dag.

Texten uppdaterad 13.3.2026 kl. 10.15: utredningsplaneringsfas har ändrats till utredningsplanfas, utredningsplanering till utredningsplan och generalplan till utredningsplan.