Förutredning: Leravlagringar på upp till 30 meter i planeringsområdet för Östbanan

• Förutredningen av lerområdena i planeringsområdet för Östbanan har färdigställts. Den producerar information för det pågående MKB-förfarandet. 
• Djupa leravlagringar förekommer i hela planeringsområdet – i Borgå ådal är de upp till 30 meter tjocka. 
• Förutredningen ger grundläggande information för den fortsatta planeringen och hjälper till att identifiera områden där det behövs noggrannare terrängundersökningar. 

Geologiska forskningscentralens (GTK) förutredning om Östbanans lerområden har färdigställts. Enligt förutredningen förekommer det leravlagringar i hela planeringsområdet för Östbanan. Den genomsnittliga tjockleken på leran är 5–15 meter och i hela planeringsområdet finns också lerlager på över 20 meter. Som djupast är avlagringarna i Borgå ådal upp till 30 meter tjocka. 

”Markens särdrag varierar i planeringsområdet för Östbanan, som sträcker sig från Vanda ända till Kouvola. I Nyland alternerar klippområden med lerbassänger, men i Kouvola-området är lermarkerna mer vidsträckta”, berättar kvartärgeolog Katriina Juvonen vid Geologiska forskningscentralen. 

I utredningen analyserade Geologiska forskningscentralens geologer tidigare markborrningar och utnyttjade i stor utsträckning geodatamaterial, såsom jordmånskartor, terrängskuggningsmaterial, prognoskartor över sura sulfatjordar och geofysikaliska mätningar. Inga terrängundersökningar gjordes under förutredningen. 

”Terrängundersökningar, såsom markborrningar och provtagning, är nödvändiga i följande skeden för att få närmare uppgifter. Till exempel i Borgåregionen kan det finnas många sura sulfatjordar. Grävning av dessa utan ändamålsenlig behandling kan orsaka miljörisker, såsom avrinning som försurar närliggande vattendrag. Också lerans egenskaper kan variera på olika ställen i planeringsområdet.”  

Utredningarna hjälper till att undvika överraskningar senare 

Förutredningen producerar information om Östbanans pågående förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB), där man granskar konsekvenserna av olika sträckningsalternativ för miljön. 

Det är utmanande att bygga på lera och jordmånens egenskaper påverkar direkt vilka anläggningsåtgärder banan förutsätter. Alternativen är till exempel avlägsnande av lera, dvs. massutskiftning, pålning genom lerlagret eller stabilisering, varvid mjuk mark härdas till byggnadsunderlag.  

Eventuell nyttoanvändning av marksubstanser och sprängsten som avlägsnas i samband med banprojektet förutsätter exakt information om deras typ. Leran kan utnyttjas till exempel vid grönbyggande, i bullervallar och som isolering för att skydda grundvatten. 

”Förutredningen gav oss god grundläggande information och stärkte uppfattningen om lerområdenas läge. Den hjälper oss att rikta fortsatta undersökningar och effektivare planera jordmånsundersökningar i de följande faserna av planeringen. Ju tidigare dessa saker utreds, desto bättre kan vi bedöma hur lerjorden och stenmaterialet kan utnyttjas enligt principerna för cirkulär ekonomi – och samtidigt minimera överraskningarna i den fortsatta planeringen och byggandet”, säger Östbanan Ab:s planeringsdirektör Minna Weurlander.