Vanliga frågor

Östbanan erbjuder en fungerande lösning för lönsam fjärrtågstrafik till östra Finland. Med Östbanan uppnår man två viktiga mål på en gång. För det första förenar Östbanan Borgåområdets närtågsförbindelse med huvudstadsregionen. För det andra möjliggör den en snabbare och mer direkt fjärrtågstrafik längre in i östra Finland än för närvarande: Längs Savolax och Karelens banor till Kuopio, Joensuu och Kajanaland.

Hela Finland drar nytta av Östbanan eftersom den gör det möjligt att utnyttja östra Finlands hela potential. Östbanan förenar nästan hälften av Finland till snabba förbindelser: dess influensområde omfattar sju landskap från Nyland till Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland. Cirka 2 miljoner finländare bor i Östbanans område.

När banan färdigställs skapar den en snabbare och smidigare förbindelse från östra Finland till Helsingfors-Vanda flygplats vilket avsevärt förbättrar den nationella och internationella tillgängligheten i östra Finland. Att förbindelserna till Helsingfors och till landets största flygplats fungerar är en mycket viktig faktor med tanke på företagens placering och dagliga resor.

Bansträckningen Helsingfors–Borgå–Kouvola underlättar valet av boende och arbetsplatsens läge, det vill säga förbättrar arbetsmarknadens funktion och flexibilitet.

Dessutom är Östbanan ett logiskt sätt att begränsa utsläppen från trafiken: att åka tåg är ett hållbart alternativ med tanke på klimatet.

Säkerhetsfaktorer påverkar också. På grund av den förändrade geopolitiken behöver östra Finland snabba spårförbindelser som tryggar försörjningsberedskapen och som är logistiskt fungerande.

Om Östbanan genomförs som dubbelspårig och lämplig för snabb tågmateriel, såsom Trafikledsverkets utredning föreslår, uppgår kostnaderna för det nya banavsnittet (Helsingfors-Vanda flygplats – Borgå – Kouvola) till uppskattningsvis 1,7 miljarder euro. Den viktigaste faktorn som påverkar kostnaderna är tunnlarnas totala längd. Det billigaste alternativet inkluderar inte en underjordisk station för Kervo och Borgå, det dyraste alternativet skulle bygga en underjordisk station för Borgå och en reservstation för Kervo.
Planeringsarbetets andel av spårkostnaderna är cirka 79 miljoner euro.

För närvarande är Östbanan i planeringsskedet. Tillsammans med sina samarbetspartner planerar Östbanan Ab banan omsorgsfullt fram till byggskedet.

I planeringsarbetet beaktar vi såväl miljön, näringslivet, boendet, trafiken liksom andra teman i anslutning till banan. Vårt mål är att göra planeringsarbetet så att den färdiga banan kan genomföras före slutet av 2030-talet.

Ja. Målet är en tågförbindelse på cirka tre timmar från Kuopio och Joensuu till Helsingfors. Snabb tågmateriel möjliggör den snabba hastigheten, som är cirka 300 km/h.

Utöver den nya förbindelsen och den snabba materielen skulle det krävas åtgärder för att öka hastigheten på de nuvarande banorna i Savolax och Karelen.
Uppskattade restider:

  • Helsingfors–Borgå: 33 minuter
  • Helsingfors–Kouvola: ca 1 timme
  • Helsingfors–Kuopio: ca 3 timmar
  • Helsingfors–Joensuu: ca 3 timmar
  • Helsingfors–Villmanstrand: ca 1,5 timmar
  • Helsingfors–S:t Michel: ca 2 timmar

 

Projektbolagsmodellens totalfinansieringsbeslut säkerställer tillräckligt stora planeringsprojekthelheter för vilka det är möjligt att ansöka om FSE-finansiering från Europeiska unionen som komplement till den nationella finansieringen.

För ett projektbolag som ägs gemensamt av staten och kommunerna är det naturligt att bygga upp ett aktivt partnerskap mellan olika aktörer. Projektbolagen har traditionellt haft en växelverkan med låg tröskel med aktörerna i banans influensområde, planeringen av markanvändningen, markägarna och andra intressentgrupper. På så sätt skaffar bolagen information snabbt och kommunicerar effektivt.

Östbanan Ab ägs gemensamt av finska staten (51 %) och 24 kommuner och städer. Östbanan Ab vill genom en aktiv dialog säkerställa att ägarna har en gemensam syn på projektets mål och framskridande.

Ägarstäderna och -kommunerna har ett starkt intresse av att projektet lyckas och att de regionala behoven beaktas. Därför är våra ägarkommuner och ägarstäder starkt engagerade i bolagets verksamhet.

Våra ägare är: Askola, Helsingfors, Idensalmi, Imatra, Joensuu, Kajana, Kitee, Kouvola, Kuopio, Lappträsk, Lapinlahti, Villmanstrand, Lieksa, S:t Michel, Mörskom, Mäntyharju, Nurmes, Parikkala, Pieksämäki, Borgå, Rautjärvi, Siilinjärvi, Suonenjoki och Taipalsaari.

Förutom ägarkommunerna har bolaget också konstruktiva relationer till kommunerna i banans planeringsområde.

Som projektbolag koncentrerar vi oss på att planera banförbindelsen och göra nödvändiga utredningar. Infrastrukturprojekt inom den offentliga sektorn kräver alltid utredningar, förplanering, översiktsplanering samt väg- eller banplanering innan beslut om genomförande fattas.

Hos oss pågår flera delprojekt inom planeringen samtidigt, med vilka vi kan jämna ut arbetseffektiviteten hos bolagets personal under hela planeringsperioden. På så sätt kan vi främja delprojekt och utredningar inom planeringen även under lagstadgade höranden och eventuella besvär.

I våra upphandlingar konkurrensutsätter vi tjänsteproducenterna i enlighet med relevanta bestämmelser. Med hjälp av konkurrensutsättningar strävar vi efter kostnadsbesparingar.