Den arkeologiska utredningen av planeringsområdet för Östbanan gav helt ny information

• Den arkeologiska utredningen av planeringsområdet för Östbanan har färdigställts.  
• Inventeringen som genomfördes av Museiverkets arkeologiska fälttjänster gav en heltäckande bild av det arkeologiska kulturarvet i influensområdet för Östbanans sträckningsalternativ. 
• Som resultat av inventeringen hittades 101 nya arkeologiska objekt och 78 redan kända objekt granskades. 
• Den arkeologiska inventeringen är en del av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB). Resultaten ger värdefull information som stöd för järnvägsplaneringen och gör det möjligt att beakta de arkeologiska objekten på behörigt sätt i den fortsatta planeringen.  

Den arkeologiska utredningen av planeringsområdet för Östbanan har färdigställts. Syftet med inventeringen var att kartlägga arkeologiska objekt i olika sträckningsalternativ och säkerställa att de beaktas i den fortsatta planeringen. 

Den arkeologiska inventeringen genomfördes på en 340 kilometer lång sträcka i Kervo, Sibbo, Borgå, Lappträsk, Mörskom, Lovisa och Kouvola. Utredningsområdet sträckte sig 200 meter på båda sidor om de planerade alternativa bansträckningarna. Arbetet genomfördes av Museiverkets arkeologiska fälttjänster. 

I inventeringen hittades 101 nya arkeologiska objekt och 78 redan kända objekt granskades. Till fynden hör bland annat en tusenårig stenåldersboplats, kolmilor, gränsmärken, rester av vattenkvarnar, lagrings- och förvaringsgropar samt rester av källare. Endast några nya förhistoriska objekt hittades: Utöver gravröset i Borgå hittades stenåldersboplatser i Borgå och Lovisa. 

”I synnerhet hittades rikligt med näringshistoriska objekt, såsom kolmilor och tjärdalar. Detta vittnar om att det tidigare har gjorts få inventeringar i området och att det också är längesedan de gjordes. Redan i den omfattande förutredningen upptäckte vi en brist på undersökningar i vissa områden och inventeringen gav ny information särskilt mellan Borgå och Kouvola, säger Vesa Laulumaa, forskare vid Museiverkets arkeologiska fälttjänster. 

”De nya fynden var i huvudsak typiska. Gravröset från bronsåldern som hittades i Borgå var ett mer sällsynt fall eftersom många gravrösen är kända sedan 1800-talet. Vi fick ett meddelande från en lokal invånare om gravröset i Söderveckoski. Karlsbergs gravröse är mycket tydligt och cirka tio meter i diameter.” 

Den arkeologiska utredningen stöder järnvägsplaneringen 

Den arkeologiska inventeringen gav en heltäckande bild av det arkeologiska kulturarvet i influensområdet för Östbanans sträckningsalternativ. Uppgifterna från inventeringen används som en del av miljökonsekvensbedömningen av Östbanan, dvs. MKB-förfarandet, där järnvägsprojektets miljökonsekvenser utreds för den fortsatta planeringen.  

”Som stöd för beslutsfattandet behövs så heltäckande information som möjligt. Den information som nu samlats in hjälper till att jämföra olika sträckningsalternativ och bedöma hur konsekvenserna för miljön kan minimeras. MKB-beskrivningen skapar ett kunskapsunderlag om projektets betydande konsekvenser och är därför ett viktigt dokument när man beslutar om en noggrannare banlinje”, berättar Minna Weurlander, planeringsdirektör för Östbanan. 

”Fornlämningar är ofta punktformiga, så i vissa fall kan det vara möjligt att kringgå dem. I takt med att planeringen av projektet framskrider görs nödvändiga fortsatta undersökningar för att precisera uppgifterna.” 

En omfattande förutredning som underlag för terrängundersökningarna 

Den arkeologiska inventeringen bestod av en förutredning, terrängundersökningar och en slutrapport. I förutredningen som gjordes sommaren 2024 sammanställdes ett omfattande material om områdets redan kända arkeologiska objekt, miljöhistoria, historiska kartor och material från flygburen laserskanning. Utifrån dessa modellerades utredningsområdets arkeologiska potential. 

Terrängundersökningarna genomfördes i huvudsak i september–oktober 2024. I dem letade man efter och lokaliserade nya arkeologiska objekt och undersökte redan kända objekt. De undersökta områdena innehöll bland annat arkeologiskt potentiella områden som identifierats i förutredningen, såsom forntida havsstrandsfaser och historiska markanvändningsspår. 

”Vi förde terrängobservationer och letade efter synliga konstruktioner på marken, såsom stenrösen, byggnadsgrunder och kolmilor. Samtidigt strävade vi efter att gestalta var det kunde finnas förhistoriska boplatser under ytan och vid behov gjorde vi provstick med spade eller jordborre”, berättar Vesa Laulumaa. 

Det värdefulla kulturarvet berättar om områdets historia 

Största delen av de objekt som hittats är små till arealen och de är lättare att beakta i järnvägsplaneringen än vidsträckta förhistoriska boplatser, vars areal kan vara flera hektar. 

”Särskilt i mindre kommuner har de föregående arkeologiska inventeringarna gjorts redan på 1960–1970-talen. Då undersöktes objekt från historisk tid inte alls som fornlämningar, till skillnad från nu. Därför har tjärdalar, boplatser och kolmilor inte inventerats tidigare. Nu ses de som en del av kulturarvet och det är värdefullt att de hittades”, säger arkeolog Riikka Mustonen vid Borgå museum. 

”De arkeologiska utredningarna kompletterar bilden av områdets historia. De hjälper oss att förstå var människorna har bott och hur området har utvecklats. Det är fint att man i utredningen hittade verkligt gamla förhistoriska objekt.” 

Borgå museum håller ett webbinarium som är öppet för alla om de färska arkeologiska undersökningarna i Östra Nyland 10.4.2025 kl. 13–15. Anmälningar senast 4.4.2025 till arkeolog Riikka Mustonen riikka.mustonen@porvoonmuseo.fi. Mer information: https://www.porvoonmuseo.fi/sv/borga-museums-arkeologiska-webbinarium-2025-faltarbete-i-ostra-nyland/