”Finland måste säkra sin plats i det europeiska bannätet”
Det förändrade världsläget och den ökande konkurrensen om investeringar framhäver betydelsen av internationella trafikförbindelser. Aktuella frågor för Finland just nu är utvecklingen av spårtrafiken och anslutningen till den europeiska spårvidden. ”God tillgänglighet skulle stärka konkurrenskraften hos våra företag”, säger EK:s ledande expert Tiina Haapasalo.
Rapporten som Finlands Näringsliv EK, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta och Byggnadsindustrin rf publicerade i februari 2025 granskade Finlands nya trafikförbindelser ut i världen. Varför är det viktigt att utveckla förbindelserna just nu, EK:s ledande expert Tiina Haapasalo?
”Det tydliga budskapet från företagsfältet är att internationella förbindelser är ett livsvillkor för oss. De påverkar investeringar, förutsättningar för affärsverksamhet och Finlands attraktivitet. Situationen på vår viktigaste handelsrutt i Östersjön är dock spänd. Sårbarheterna i Finlands sjöförbindelser lyftes fram redan i vår riskutredning för ett par år sedan. Det förändrade världsläget har nu konkretiserat behovet av alternativa rutter.
I vår rapport granskade vi helheten av internationella trafikförbindelser på bred front – både de nuvarande behoven och långsiktiga lösningar. Bättre förbindelser till Sverige och Baltikum skulle särskilt underlätta verksamheten på den centraleuropeiska marknaden. God tillgänglighet skulle stärka vår konkurrenskraft och särskilt gynna exportindustrin och turismen. Det är också viktigt för alla branscher att man kan lita på att transporterna fungerar utan problem och störningar.”
Hur ser du på Finlands nuvarande ställning i det europeiska trafik- och logistiknätet?
”Vi är en del av de europeiska trafiknäten, men havet skiljer oss från andra länder. Finland har alltid legat avsides logistiskt sett. Dessutom har vi ett krigförande land som grannland.
I den internationella logistiken har osäkerheten blivit ett permanent tillstånd. Till exempel såg vi under pandemin hur snabbt situationen kan förändras då kanaler som är viktiga för sjötrafiken stängdes och hamnar överbelastades.
Ungefär 95 procent av godstrafiken i Finland går sjövägen. Sjötrafiken är mycket kostnadseffektiv och förblir viktig även i fortsättningen. Men vi behöver också alternativa rutter. Finländska företag önskar fasta förbindelser till hela västra Europa, i synnerhet via Östersjön. Vi ser tre alternativ: en bro eller tunnel mellan Helsingfors och Stockholm, en bro eller tunnel mellan Vasa och Umeå eller en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.”
Finland har nu en annan spårvidd än våra viktiga europeiska exportländer. Borde vi också övergå till europeisk spårvidd?
”Europeiska kommissionen har föreslagit en gradvis övergång till samma spårvidd i hela Europa. För det finländska näringslivet skulle detta möjliggöra smidig trafik mellan länderna. Godstågen kunde köra direkt utan att lasten flyttas, vilket skulle förbättra leveranssäkerheten. En enhetlig spårvidd skulle också underlätta kompatibiliteten mellan materielen, öppna marknaden, stärka Finlands försörjningsberedskap och stödja den militära rörligheten.
Till exempel Rail Nordica, som planeras i norr, har ett starkt stöd från näringslivet. Längs Rail Nordica skulle den europeiska spårvidden sträcka sig från Sverige till Finland och knyta oss allt närmare väst.”
Banförbindelsen Rail Baltica som färdigställs i början av 2030-talet förenar Tallinn med Mellaneuropa med europeisk spårvidd. Enligt Östbanan Ab:s utredning är rutten genom Baltikum redan nu en av våra viktigaste och snabbast växande transportleder för export och import. Vad anser du om Rail Balticas betydelse för Finland?
”Rail Baltica är ett exempel på EU:s långsiktiga utveckling av trafikförbindelser och projektet som pågått i decennier börjar nu konkretiseras. Byggandet pågår och projektet framskrider. Även om förbindelsen över Finska viken ännu inte är löst erbjuder Rail Baltica i framtiden en viktig rutt för Finland till marknaderna i Baltikum och Centraleuropa.”
Varför är det just nu rätt tid att fatta beslut om framtidens trafikförbindelser som knyter oss till Europa?
”Finland måste säkra sin plats i det europeiska bannätet. Rail Baltica blir snart klar och inom EU bereds följande budgetperiod. Stora trafikprojekt får starkt stöd: till exempel finansieras över 80 procent av Rail Baltica-projektet av EU. Finland har möjlighet att vara en del av denna utveckling, förutsatt att vi tydligt lyfter fram våra mål och projekt.
Alternativen borde granskas parallellt och jämförbart i stället för att infrastrukturprojekten bedöms ett i taget. Utöver den nordliga förbindelsen måste man bedöma till exempel fasta förbindelser till Tallinn och Sverige. Vi måste fundera över hur vi kan ansluta oss till de europeiska trafikförbindelser som redan har byggts och håller på att byggas – såsom bro- och tunnelförbindelserna mellan Sverige, Danmark och Tyskland.
Stora infrastrukturprojekt pågår i decennier och kräver beslut som sträcker sig över flera regeringsperioder. Man måste se helheten och fatta beslut som tjänar såväl Finlands säkerhet och försörjningsberedskap som näringslivets behov.”
Bekanta dig med rapporten om Finlands nya trafikförbindelser till omvärlden (på finska)
Tiina Haapasalo
Ansvarar som ledande sakkunnig för ärenden som gäller trafik, logistik och infrastruktur vid Finlands Näringsliv EK. För närvarande är det aktuellt med Finlands logistiskt goda tillgänglighet internationellt.
Har arbetat vid EK sedan 2006 och innan det vid kommunikationsministeriet samt vid de ämbetsverk som föregick Trafikledsverket och Traficom.
Kommer från Kuopio.
Redogörelse: Många faktorer talar för att Finlands bannät ska anslutas till Rail Baltica
I början av 2030-talet färdigställs banförbindelsen Rail Baltica vid Finska vikens södra strand. Förbindelsen kopplar Tallinn till Warszawa med europeisk spårvidd. Östbanan Ab har låtit göra en utredning om att ansluta Östbanans godstrafik till Rail Baltica-projektet. Utredningen visar att det finns många betydande faktorer som talar för att Finland ska ansluta sig till det europeiska bannätet och spårvidden via de baltiska länderna. Den viktigaste faktorn är att rutten genom de baltiska länderna redan nu är en av de viktigaste och snabbast växande export- och importlederna. År 2023 transporterades sammanlagt 11,4 miljoner ton gods på rutten.
Om Östbanan ansluts till Rail Baltica skulle det medföra en spårvidd på 1 435 millimeter ända till Kouvola, och ansluta järnvägs- och landsvägsterminalen i Kouvola till det europeiska bannätet. I RR-terminalen i Kouvola kunde man effektivt flytta fraktcontainrar till europeiska tåg från finländska godståg och långtradare. Restiderna på rutterna till Europa längs Östbanan och Rail Baltica skulle vara betydligt kortare jämfört med trafikförbindelser som baserar sig på sjötransporter.
