Redogörelse: Anslutningen till det europeiska bannätet skulle öka Finlands konkurrenskraft
Finland har till hands ett unikt tillfälle att förbättra sin konkurrenskraft och försörjningsberedskap genom att ansluta sig till det europeiska bannätet. Via Rail Baltica skulle även logistikförbindelserna i Finland kunna omfattas av den europeiska spårvidden, berättar utredningen som Östbanan Ab låtit göra om godstrafiken.
Utredningen om att ansluta Österbanans godstrafik till Rail Baltica-projektet som Östbanan Ab låtit göra, visar att det finns många betydande faktorer som talar för att Finland ska ansluta sig till det europeiska bannätet och spårvidden via de baltiska länderna. Den viktigaste faktorn är att rutten genom de baltiska länderna redan nu är en av de viktigaste och snabbast växande export- och importlederna. En fjärdedel av lastbilarna och släpvagnarna i den europeiska trafiken i Finland passerar genom Baltikum, och under 2000-talet har transportmängden mellan Finland och Estland 2,5-faldigats och mängden gods som transporteras med lastbilar till och med sjudubblats. År 2023 transporterades sammanlagt 11,4 miljoner ton gods på rutten.
I början av 2030-talet färdigställs en Rail Baltica-banförbindelse till Finska vikens södra strand, som kopplar Tallinn till Warszawa med den europeiska spårvidden. Därifrån fortsätter spårförbindelserna till Central- och Östeuropa, Balkanområdet och Asien. Restiderna på rutterna till Europa längs Rail Baltica är betydligt kortare än i trafikförbindelser baserade på sjötransporter.
”Finland är det enda EU-land dit de europeiska spårförbindelserna inte verkligen sträcker sig, och det utgör en stor risk för vårt lands konkurrenskraft. En central observation i vår utredning är att det lönar sig för Finland att ansluta sig till det europeiska bannätet just via Rail Baltica. Detta stöds av den redan etablerade stationen i den baltiska korridoren, de finansieringsmöjligheter som EU aktivt lyfter fram i övergången till ett enhetligt bannät på 1 435 millimeter samt det utvidgade stomnätet TEN-T för den europeiska trafiken, till vilket även Östbanan hör”, säger Östbanan Ab:s verkställande direktör Petteri Portaankorva.
I en utredning som genomfördes av Destia och AFRY Finland granskades de logistiska möjligheter som Rail Baltica erbjuder samt jämfördes skillnaderna i Finlands och Sveriges internationella trafikförbindelser. Av utredningen framgår att Finland ligger bakom i logistiken jämfört med Sverige, som har mångsidiga internationella trafikförbindelser, inklusive fast järnvägs- och vägförbindelse via Danmark till Kontinentaleuropa. Cirka fem procent av Sveriges import och export går längs spåren. Tågförbindelsernas konkurrenskraft förbättras ytterligare av Fehmarnbelt-tunneln som färdigställs mellan Danmark och Tyskland i slutet av årtiondet.
Europeisk spårvidd ända till Kouvola
Ett av fynden i utredningen är att Finland är nästan helt fristående från intermodala transporter som är vanliga i Europa. Vid intermodala transporter transporteras till exempel containrar eller lastbilar med tåg och deras koldioxidutsläpp är betydligt mindre än vid landsvägs- och sjötransporter. Via Rail Baltica skulle Finland kopplas till nätet för europeiska intermodala transporter.
Österbanan som anslutits till Rail Baltica skulle medföra en spårvidd på 1 435 millimeter ända till Kouvola, och ansluta järnvägs- och landsvägsterminalen i Kouvola till det europeiska bannätet. I RR-terminalen i Kouvola kunde fraktcontainrar effektivt flyttas till europeiska tåg från finländska godståg och långtradare.
”Trafikförbindelserna bör granskas med tanke på hela Finlands konkurrenskraft, inte som deloptimerade lokala infrastrukturprojekt. Nu handlar det om strategiska beslut som påverkar Finlands konkurrenskraft och säkerhet på lång sikt. Tidsfönstret för att stärka Finlands europeiska trafikförbindelser är nu, när vi kan dra nytta av utvecklingen på andra håll i EU”, säger Arto Räty, styrelseordförande för Östbanan Ab.
