En järnväg, många syften – Finland får inte hamna i en återvändsgränd
 
			Järnvägar är inte bara till för arbetsresor och fritidsresor – de måste också fungera i undantagssituationer. Därför är det viktigt att granska projekt som Östbanan ur flera perspektiv. Banorna byggs för att tjäna samhället i minst ett sekel och anpassas till föränderliga behov, skriver vår verkställande direktör Petteri Portaankorva.
Av historiska skäl har Finland varit tvunget att satsa på beredskap. Vi har inte råd att hamna i ett läge där vi står utan förbindelser när världsläget förändras och transportvägar blir osäkra. Om förbindelserna via Östersjön inte kan användas, måste Finlands kontakter till omvärlden tryggas via alternativa rutter.
Vi har inte råd med banor enbart för undantagsförhållanden
Förbindelserna till andra länders järnvägsnät är avgörande: en tågfärja till Tallinn kan knyta oss till det pågående Rail Baltica -projektet och vidare till Europa. I framtiden kan även tunneln Helsingfors–Tallinn bli verklighet. Genom dessa förbindelser förblir Finland en integrerad del av det europeiska transportnätet – även under kriser och undantagsförhållanden.
Över 95 % av Finlands export och import går sjövägen. Det är inte hållbart att förlita sig enbart på sjötransporter. De senaste åren har visat hur snabbt det globala läget kan förändras. En fast förbindelse till Europa skapar ett alternativt sätt att transportera livsmedel, industrins råvaror och produkter.
Samtidigt har Finland inte möjlighet att bygga järnvägsförbindelser endast för undantagsförhållanden. Vi kan endast underhålla banor som behövs i vardagen. Samma infrastruktur kan tjäna både civila och säkerhetsrelaterade behov – den transporterar människor till arbetet, för turister till sina destinationer och fraktar råvaror till industrin och produkter till export. När planeringen görs klokt, kan en bana ha många syften – den stärker Finlands konkurrenskraft och gör landet mer attraktivt för företag.
Samma förbindelser fungerar i vardag och kris
Redan i planeringsskedet bör man beakta banornas dubbla användning, det vill säga att järnvägarna kan tjäna både civila och försvarsmässiga behov. Det betyder att infrastrukturen planeras för att tåla och möjliggöra transport av tung utrustning och större truppförflyttningar vid behov. Detta är en del av Europas bredare säkerhetsarkitektur, som Finland bör vara en aktiv del av. Allt detta kräver att man identifierar olika aktörers behov och planerar långsiktigt och noggrant.
Planeringen av Östbanan fortskrider enligt tidtabell och en viktig milstolpe närmar sig – miljökonsekvensbedömningen. Samtidigt pågår förberedelser inför den kommande utredningplaneringsfasen, där banans exakta placering, utrymmesbehov och konsekvenser för markanvändningen fastställs. Generalplanen utgör grunden för den mer detaljerade tekniska planeringen, och under den fasen intensifieras dialogen med markägare och intressenter när fältundersökningarna på linjesträckan inleds.
Genom noggrann planering strävar vi efter att hitta en genomförbar lösning för Östbanan – en som orsakar så lite skada som möjligt för miljön, bosättningen och människors välbefinnande och som tjänar samhällets varierande behov under de kommande hundra åren.
Petteri Portaankorva
Östbanan Ab:s verkställande direktör
 
									 
									