Utredning av Östbanan: Finlands spårvidd ska granskas som en del av det europeiska trafiksystemet

Enligt utredningen av Östbanan är det motiverat att ta i bruk den europeiska spårvidden på Östbanan, om man samtidigt främjar en planmässig utvidgning av spårvidden i Finland och strävar efter att förbättra de internationella trafikförbindelserna.

I utredningen granskades alternativen för genomförande av Östbanan med den europeiska spårvidden och deras inverkan på spårtrafiksystemet, person- och godstrafiken samt den tekniska genomförbarheten. Enligt utredningen skulle den europeiska spårvidden vara ett potentiellt alternativ, särskilt om den möjliggör en direkt förbindelse via Tallinn-tunneln till Rail Baltica. Detta alternativ skulle göra Finlands bannät till en del av det transeuropeiska spårtrafiksystemet och främja framtida tillväxtmöjligheter i Finland. 

– Östbanan är starkt kopplad till den europeiska trafikens TEN-T-nät och reserveringen för Tallinn-tunneln syns i EU:s trafiknät. Förbindelsen till Europa och kopplingen till det enhetliga bannätet är i detta geopolitiska läge en lösning som gynnar hela Finland. Finland borde granska trafikförbindelserna på ett övergripande sätt, skapa en vision för spårtrafiken och fatta strategiska beslut som stöder investeringar, livskraftsfaktorer och säkerhet i hela Finland, konstaterar Petteri Portaankorva, verkställande direktör för Östbanan.  

Utmaningar finns, tilläggsutredningar behövs

Beslutet att genomföra Östbanan med den europeiska spårvidden skulle förutsätta noggrannare utredningar om bland annat ändringsbehoven på de nuvarande banorna, kostnaderna för dem samt förbindelserna från Östbanan till Flygbanan och Tallinn-tunneln. Ytterligare utredningar behövs också för tekniska osäkerhetsfaktorer i anslutning till genomförbarheten av flera av de bedömda alternativen. Sådana är till exempel konsekvenserna för bangårdar, plattformar för persontrafik samt ökningen av förbindelser med byte.   

– I detta skede av planeringen av Östbanans sträckning finns det ingen betydande skillnad mellan vilken spårvidd banan planeras för. Det väsentliga är att bedöma konsekvenserna av Finlands koppling till det europeiska bannätet, få konkurrens i Finlands spårtrafik och öppna marknaden för nya aktörer, anser Portaankorva. 

Inga betydande kostnadsskillnader som påverkar planeringen och byggandet av den nya banan konstaterades mellan den finländska och den europeiska spårvidden. Kostnaderna för en ändring av spårvidden på de nuvarande banorna har uppskattats i kommunikationsministeriets utredning av spårvidden (2023).  

TEN-T-förordningen ligger bakom 

Det planerade Östbanan godkändes i juli som en del av det utvidgade transeuropeiska TEN-T-nätet (Trans-European Transport Network). TEN-T-förordningen förpliktar Finland att före sommaren 2026 bedöma ibruktagandet av den europeiska spårvidden på 1435 mm för de nya banornas del samt att föreslå befintliga banor som hör till de europeiska trafikkorridorerna och som eventuellt skulle ändras från den spårvidd på 1524 mm som används i Finland till den europeiska spårvidden. 

Utredningen av Östbanan kompletterar kunskapsunderlaget, utifrån vilket Finland fattar beslut om spårvidden. Tidigare har spårviddens inverkan på hela Finland utretts av kommunikationsministeriet (2023) och ministeriet håller som bäst på att inleda en ny utredning om att utvidga banförbindelsen med den europeiska spårvidden från Haparanda till den finska sidan samt det eventuella behovet av nya banförbindelser. Utredningen av Östbanan genomfördes av konsultbolaget WSP. 

Spårvidden har identifierats som ett av de viktigaste strategiska valen i planeringen av Östbanan vid sidan av utnyttjandet av höghastighetsmateriel och möjliggörandet av godstrafik. De val som görs i planeringen har en långtgående inverkan på utvecklingen av internationella spårtrafikkorridorer samt Finlands bannät och spårtrafikmarknaden.