Östbanans naturinventeringar: inga hinder för projektets fortsatta planering

• De omfattande naturinventeringarna inom Östbanans planeringsområde har slutförts för samtliga alternativa bansträckningar.
• Inventeringarna, som genomförts mellan Vanda och Kouvola, har särskilt fokuserat på ekologiska samband, skogsnätverk och småvatten såsom bäckar och källor.
• De naturvärden som identifierades i inventeringarna kommer att beaktas, och eventuella konsekvenser för dessa kan minskas genom lösningar i den mer detaljerade planeringsfasen. Resultaten från naturinventeringarna kommer att användas i miljökonsekvensbedömningen (MKB) och i de följande planeringsfaserna.

Naturinventeringarna inom planeringsområdet har nu avslutats. På området Flygbanan–Sibbo–Borgå utfördes arbetet av Ramboll Finland Oy, och på området Lovisa–Morsköm–Lappträsk–Kouvola ansvarade Sitowise Oy för arbetet.

Arbetet omfattade kartläggning av alla betydande naturvärden inom det stora planeringsområdet. Inventeringarna utfördes längs samtliga planerade linjealternativ, och undersökningsområdet sträckte sig minst 200 meter på vardera sidan av respektive linjealternativ. Det område som själva järnvägen med skyddszoner kräver i terrängen är cirka 65–70 meter.

Baserat på resultaten identifierades inga avgörande hinder för projektets fortsatta planering.

 ”I närheten av linjerna finns många naturvärden som måste beaktas, men inget enskilt objekt som skulle hindra Östbanans planer från att gå vidare med något av linjealternativen”, säger Sitowises projektchef Veli-Markku Uski.

Småvatten och skogsnätverk framhävdes

I början av inventeringarna samlades omfattande bakgrundsinformation in, och områden där naturvärden sannolikt förekommer bedömdes. Fältarbetet inleddes våren 2024 och planerades med hänsyn till naturens årscykel.

”Till exempel inventerades flygekorrarnas livsmiljöer under våren, småvatten och bäckar under isfria perioder, växtligheten under sommaren och fåglarnas migration från vår till höst”, berättar Rambolls projektledare Emilia Vainikainen.

Arbetet lyfte särskilt fram småvatten som skyddas av vattenlagen, såsom bäckar och källor. Dessutom bedömdes risken för fragmentering av ekologiska nätverk och skogsområden som en central fråga.

Bland de strikt skyddade arterna enligt EU:s artdirektiv observerades åkergroda och trollsländor på vissa områden. Flygekorrar påträffades inte direkt inom linjekorridorerna, men arten har tidigare observerats längre bort på båda sidor om planeringsområdet, vilket innebär att dess rörelseförbindelser över järnvägen måste tryggas i framtiden. I fladdermusinventeringarna identifierades dessutom potentiella livsmiljöer som kommer att bedömas mer i detalj i den fortsatta planeringen.

Naturens områden klassificerades också enligt Finlands miljöcentrals LUOPAS-handbok. Klassificeringen hjälper till att identifiera även områden utan lagstadgad skyddsstatus men som är ekologiskt betydelsefulla – till exempel koncentrationer av hotade naturtyper.

”Inventeringarna och klassificeringarna ger en mer heltäckande bild av naturvärdenas helhet och mångfald för jämförelse mellan alternativen, i stället för att enbart fokusera på lagstadgade skyddsområden och arter”, konstaterar Emilia Vainikainen.

Järnvägens effekter granskades också ur ett barriärperspektiv. En obevakad järnväg kan för många arter utgöra ett mindre hinder än till exempel en motorväg med stängsel och tung trafik.
Särskilt tunnelavsnitt bidrar effektivt till att bevara naturens sammanhållning och ekologiska samband.

Målet är att identifiera den sträckning som medför de minsta miljömässiga konsekvenserna 

Resultaten från naturinventeringarna används i miljökonsekvensbedömningen, där man jämför de olika linjealternativens inverkan på naturen, människor, vatten, markanvändning och landskap.

”Vi har fått mycket information om flera objekt som styr hur linjedragningarna preciseras i de kommande faserna. Målet är att hitta det alternativ som orsakar minst skada som helhet”, säger Veli-Markku Uski.

Efter MKB-fasen kommer den valda linjen att preciseras och gå vidare till generalplaneetappen. Under denna fas kan ytterligare inventeringar göras på den valda linjekorridoren, och åtgärder för att minska eventuella negativa effekter planeras.

Det omfattande arbetet med naturinventeringarna ger en stark grund för de beslut som ska fattas i nästa planeringsfas för Östbanan.

”Tack vare inventeringarna har vi nu en god helhetsbild av områdets naturvärden. Denna information hjälper oss att säkerställa att planeringen fortskrider på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt”, säger Veli-Markku Uski.

Östbanans MKB-rapport kommer att ställas ut i 60 dagar i januari 2026. Under denna tid samlar kontaktmyndigheten, NTM-centralen i Nyland, in skriftliga utlåtanden och synpunkter på rapporten. Östbanan kommer att ordna offentliga informationsmöten i alla kommuner inom planeringsområdet. Kontaktmyndigheten väntas ge sitt motiverade utlåtande om MKB-rapporten i början av maj 2026.