Varje kilometer på Östbanan är summan av hundratals lösningar

Planeringen av Östbanan är ett stort pussel där banlinjen, broar, tunnlar och miljökonsekvenser granskas samtidigt. Arbetet utförs av över 300 experter från olika branscher i två planeringsgrupper. Projektcheferna Annika Salokangas och Teemu Tuhkanen ansvarar för att utredningsplansskedet framskrider i grupperna.

I projektet med Östbanan pågår utredningsplaneskedet där banans preliminära sträckning preciseras till en cirka 200 meter bred bankorridor. Samtidigt utreds banans utrymmesbehov, lösningarna för många tekniska delområden, miljökonsekvenserna samt byggkostnaderna.

Två planeringsgrupper med sammanlagt trehundra experter på olika håll i Finland ansvarar för utredningsplanen. Parallellt med de som planerar banan arbetar bland annat experter inom geoteknik, bergsbyggande, broar, miljö, vattendrag, bullerbekämpning samt väg- och gatutrafik.

Finnmap Infras och Swecos gruppering Timantti, alltså diamanterna, ansvarar för planeringen av avsnittet från Borgå mot Koria och Kouvola. Gruppen leds av Teemu Tuhkanen, projektchef för Finnmap Infra.

Tuhkanen har över 20 års karriär i Finnmap och erfarenhet av att planera många slags infrastrukturprojekt. 

”Vi har en lång geografisk andel, mycket att göra och tidtabellen är tight. Men jag gillar utmaningar och i synnerhet sådana här jätteprojekt. Min uppgift är att se till att vår orkester spelar enligt samma noter”, säger Tuhkanen.

Han anser att det är förnuftigt att kombinera expertis från två konsulthus för att det ska finnas tillräckligt med kompetens inom olika delområden. 

”På vårt avsnitt finns många väg- och gatuarrangemang, cirka 40 järnvägsbroar och broar över vattendrag. Avsnittet Borgå–Koria är det längre av dessa två, så det finns många fler alternativ för bansträckningen.”

För planeringen av avsnittet mellan Flygbanan och Borgå ansvarar gruppen som kallas Itäradan tekijät, alltså ”skaparna av Östbanan”, som består av Sitowise och Ramboll. Gruppen leds av projektchef Annika Salokangas från Sitowise. 

Avsnittet Flygbanan–Borgå omfattar planering av tunnellösningar, eftersom Östbanan leds under nästan hela Sibbo i en tunnel. För Borgå stads stationslösning granskas två alternativ: en station ovan jord och en station i tunneln. 

”Båda stationsalternativen planeras parallellt i utredningsplanskedet med samma noggrannhetsnivå för att deras konsekvenser ska kunna jämföras. Ju bättre vi känner till berggrundsförhållandena och de tekniska lösningarna, desto mer tillförlitligt kan vi också bedöma kostnaderna”, berättar Salokangas.

Annika Salokangas ja Teemu Tuhkanen seisovat Pasilan aseman sisäportaissa lasikaiteen vieressä.

Planerna ska samordnas 

Att leda det arbete en omfattande expertgrupp utför och att samordna planerna är projektchefernas viktigaste uppgifter. Vid teknikbranschernas egna möten avgörs detaljer och vid de gemensamma projektgruppsmötena granskas helheten tillsammans med beställarens experter. Man samarbetar också med de som planerat Flygbanan.

”En lösning på ett tekniskt delområde påverkar ofta den andras arbete. Att flytta bansträckningen kan minska olägenheterna för bosättningen, men ändra brons plats, tunnelns längd eller kostnaderna för byggandet”, säger Tuhkanen.

Salokangas har lång erfarenhet av att planera och leda stora banprojekt. Hon har tidigare arbetat med bland annat projektledningsuppgifter på Västbanan och är numera direktör för Sitowises verksamhetsområde Områden och farleder.  

”I planeringen är det viktigt att identifiera vilka frågor som avgörs i vilket skede. Man kan inte besluta allt på en gång, utan planen preciseras stegvis i och med att man får ny information. Jag fascineras av tanken att vi hittar nya innovationer som ger till exempel kostnads- eller utsläppsbesparingar”, säger Salokangas.

Ett pussel med tusentals bitar

Utarbetandet av utredningsplanen har inletts med ett utvecklingsskede där man uppdaterade registeruppgifterna om naturen, landskapet och arkeologiska objekt. På så sätt får man en så heltäckande bild som möjligt av nuläget i planeringsområdet. Befintliga uppgifter kompletteras med undersökningar och mätningar i terrängen. Utredningsplanens utvecklingsfas fortsätter till mitten av december 2026 och genast därefter inleds det egentliga utredningsplaneskedet. Utredningsplanen blir klar i november 2028.

Med hjälp av grundundersökningar utreds byggförhållandena och kostnadskalkylerna preciseras. I naturutredningarna kartläggs områdets djur- och växtarter samt eventuella särskilda naturvärden. Dessutom utförs arkeologiska terrängundersökningar där man utreder om det finns fornlämningar eller andra kulturarvsobjekt i området som inte ingår i de befintliga registeruppgifterna.

Annika Salokangas ja Teemu Tuhkanen Pasilan asemalla. Taustalla näkyvät raiteet ja matkustajajuna.

Markägarnas åsikter är viktiga

Planerarna behöver också ortsbornas och markägarnas kunskaper, eftersom alla konsekvenser inte kan identifieras enbart på kartan. Banan kan påverka till exempel användningen av åkrar, trafikförbindelser och boendemiljön. Utredningsplaneskedet är en viktig tid då invånarna, markägarna och andra aktörer i planeringsområdet kan påverka kommande lösningar.

”Invånarna och markägarna besitter sådan lokal kännedom som vi planerare inte nödvändigtvis har. Därför är det viktigt att deras synpunkter inkluderas i planeringen. Själv tycker jag mycket om interaktiv planering och vår styrka är att vi kan skapa illustrerande planer. Vi skapar bland annat illustrationsvideor och -bilder för att kunna ge en så bra bild som möjligt för markägarna”, betonar Tuhkanen.

Utredningsplaneringsskedet innehåller mycket växelverkan. Interaktionstillfällen ordnas under hösten 2027 och hösten 2028 när utredningsplanen läggs fram. Dessutom ordnas i februari 2027 ett öppet webbinarium för alla som är intresserade av projektet. De organisationer som är verksamma inom planeringsområdet hörs vid tre olika evenemang för samarbetsgruppen.

Enligt Salokangas är det viktigaste att bedöma konsekvenserna för människorna, miljön, naturen och miljön kring banan just under utredningsskedet. Alla lösningar görs dock inte ännu under utredningsplaneskedet.

”Vi får ofta frågan om när och till vilket pris marken löses in. Efter utredningsplanen övergår planeringen till järnvägsplaneringsskedet enligt banlagen, där man fastställer vilka områden som ska lösas in då projektet genomförs. Inlösningarna kan genomföras först efter att beslut om att finansiera projektet har fattats. Banprojekten är långvariga processer”, säger Salokangas.