”Trafikprognosen är ett verktyg för bättre beslut”

Hur skulle en ny, snabbare spårförbindelse förändra rörligheten, vardagen och regionernas dragningskraft i östra Finland? För närvarande utarbetas en trafikprognos om konsekvenserna av Östbanan, där strategisk trafikplanering, dataanalys och scenarioarbete kombineras. ”Målet är att bedöma banans konsekvenser på ett så övergripande sätt som möjligt”, berättar Taina Haapamäki vid konsultbyrån FLOU.

I Finland finns redan en riksomfattande trafikprognos. Varför görs en egen projektspecifik trafikprognos för Östbanan, Taina Haapamäki, verkställande direktör för konsultbyrån FLOU som genomför arbetet?

”Den nationella trafikprognosen som Transport- och kommunikationsverket Traficom producerar ger en viktig allmän överblick, men den bygger på Statistikcentralens befolkningsprognos och på trafikprojekt som redan beslutats. Den kan alltså inte beakta effekterna av en helt ny förbindelse – till exempel förändringar i restider, servicenivå eller människors val av rutt. Därför behövs en projektspecifik prognos som ger fler perspektiv på beslutsfattandet samt grunden för bedömningen när man vill förstå projektets konsekvenser för till exempel besparingar i restid och utsläpp. Den projektspecifika trafikprognosen ersätter inte befintliga basprognoser.”

Vilken ny kunskap producerar arbetet?

”Vårt mål är att skapa ett så starkt kunskapsunderlag som möjligt om hur Östbanan skulle påverka trafiken och användningen av olika färdsätt, såsom tåg, buss och personbil, inte bara på axeln Helsingfors–Kouvola utan inom hela sitt influensområde, det vill säga även längs banorna i Savolax och Karelen. Vi vill bland annat förstå vem som väljer tåg, vilka resor den nya förbindelsen skulle påverka och hur servicenivån – till exempel antalet tågturer och hastigheten – styr dessa val.

Vi bygger upp flera parallella scenarier där till exempel befolkningens placering, servicenivån eller restiderna avviker från varandra. På så sätt kan man identifiera vilka lösningar som har störst inverkan på efterfrågan. Prognosen skapar också en grund för mer omfattande konsekvensbedömningar – från ekonomiska konsekvenser till utsläpp och skatteintäkter.”

Vilken data och variabler granskar ni i prognosen?

”Prognosen utgår från resevaneundersökningsmaterial som berättar hur människor rör sig för närvarande och på vilka grunder de har gjort sina val. Utifrån detta modellerar vi hur sannolikt det är att människor skulle välja den nya förbindelsen när restid, pris, turtäthet eller rutt förändras. Alla dessa faktorer bildar tillsammans ett så kallat resmotstånd: ju enklare och snabbare förbindelsen är, desto större är sannolikheten att den väljs. I granskningen kan vi se hur även små förändringar påverkar efterfrågan och vilka lösningar som medför mest nytta.

Vi granskar också vilka typer av områden det finns i banans hela influensområde: var människorna bor, var de arbetar och hur tjänsterna placeras. Att studera hur befolkning och arbetsplatser är fördelade, i kombination med trafikprognosen, är centralt. Allt detta påverkar hur efterfrågan på en ny förbindelse bildas och hur den utvecklas i framtiden.”

För närvarande är tågförbindelserna västerut snabbare och tätare än förbindelserna österut. Vilken betydelse har trafikförbindelserna för regionernas livskraft? 

”Trafikförbindelserna påverkar livskraften framför allt genom tillgängligheten. När resorna blir kortare och förbindelserna förbättras blir också arbetsplatserna, tjänsterna och fritidsaktiviteterna mer tillgängliga. Det gör ett område mer lockande för såväl invånare som företag. 

Det är viktigt att förstå att trafiken och markanvändningen påverkar varandra i båda riktningarna: den nya banan förändrar inte bara rörligheten, utan kan också styra placeringen av bostäder och arbetsplatser. En prognos behövs för att konsekvenserna av Östbanan ska kunna bedömas så heltäckande som möjligt och för att beslut som har en långvarig betydelse för Östra Finland ska kunna fattas.”

Vid Östra Finlands universitet pågår som bäst en utredning om Östbanans socioekonomiska konsekvenser. Hur hänger den och den trafikprognos som ni har tagit fram ihop?

”Östra Finlands universitet utarbetar alternativa bedömningar av hur förändringen i tillgängligheten påverkar befolkningens och arbetsplatsernas placering i Östbanans influensområde. Trafikprognosen och Östra Finlands universitets utredning bygger på samma framtidsscenarier och fördjupar förståelsen av samspelet mellan lokalisering av verksamheter och trafik .”

När blir prognosen klar och hur kommer resultaten att användas? 

”Prognosen utnyttjas bland annat i jämförelsen av olika planeringsalternativ för Östbanan. Till exempel i Borgåregionen ingår fortfarande alternativa bansträckningar i den fortsatta planeringen och prognosen visar hur de påverkar tillgängligheten och efterfrågan. Resultat behövs också i beslutsfattandet i anslutning till genomförandet av projektet.

Prognosen färdigställs stegvis i takt med att projektet framskrider: de första mer omfattande resultaten kan utnyttjas redan under de närmaste månaderna och de slutliga prognoserna för planeringsskedet blir klara under våren. Såväl banans planerare, trafiksystemplanerare som beslutsfattare utnyttjar dem och den förädlade informationen.”

Vad är det som inspirerar dig mest i stora trafikprojekt?

”Det kanske mest inspirerande är att det inte finns ett enda rätt svar i det här arbetet. Prognoserna tvingar en att betrakta frågor ur många olika perspektiv och att förstå hur olika faktorer påverkar varandra. Det gör arbetet ständigt intressant.

Jag tycker också om att prognostisering i grunden handlar om att tänka kring framtiden: vad som skulle kunna hända och varför. När man ser hur även små förändringar kan påverka helheten lär man sig hela tiden något nytt själv. Det är en stor anledning till att jag trivs med det här arbetet.”