Redogörelse: Betydande potential för godstrafiken på Östbanan
Den europeiska spårvidden skulle öppna dörrarna till järnvägsmarknaden och möjliggöra direkta järnvägstransporter till exempel med tåg-färjeförbindelser till Kontinentaleuropa.
Enligt en gemensam utredning av Destia Oy och Afry Finland Oy skulle mängden godstrafik på Östbanan kunna vara betydande. Dessutom skulle genomförandet av Östbanan som en blandtrafikbana erbjuda en alternativ transportkorridor i störningssituationer i den nuvarande banförbindelsen och på så sätt förbättra försörjningsberedskapen. En positiv utveckling förutsätter förutom ekonomisk tillväxt och investeringar även utveckling av förbindelserna i riktning mot Baltikum samt en utvecklad järnvägsmarknad.
”Förverkligandet av godstrafikens potential på Östbanan förutsätter strategiska beslut om utvecklingen av Finlands internationella trafikkorridorer, den spårvidd som används och att järnvägsmarknaden utvecklas. Valet av spårvidd för Östbanan har stor betydelse för godstrafikens framtid på Östbanan eftersom valet påverkar transporternas inriktning, järnvägsmarknaden och driften. Betydelsen av den europeiska spårvidden framhävs ytterligare när tunneln till Tallin och de terminaler som kopplas samman med banförbindelsen och förenar olika transportformer förverkligas”, konstaterar Petteri Portaankorva, verkställande direktör för Östbanan Ab.
Den största potentialen riktas mot Baltikum och Östra Finland
EU-regleringen styr med eftertryck godstrafiken till järnvägstransporter och målet är att fördubbla antalet järnvägstransporter före 2050. Järnvägsförbindelserna till hamnarna är väsentliga för transporterna och Östbanan skulle kunna kopplas till spårförbindelsen till hamnarna i Nordsjö, Sköldvik och Lovisa.
Enligt utredningen påverkas potentialen för godstrafiken på Östbanan i betydande grad också av järnvägsförbindelsen Rail Baltica som byggs för närvarande, och som går från Estland via Lettland och Litauen till Warszawa i Polen. Rail Baltica är en del av trafikkorridoren Skandinavien–Medelhavsområdet, som även omfattar Östbanan, och den byggs på europeisk spårvidd. Utöver den baltiska riktningen riktas godstrafikens största potential enligt utredningen till Östra Finland.
”Österbanan har planerats med beredskap för att banan både ska möjliggöra trafik med höghastighetståg och godstrafik. I det mest positiva alternativet till de scenarier som presenteras i utredningen skulle godståg trafikera i sin riktning varannan timme”, konstaterar planeringschef Minna Weurlander vid Östbanan Ab.
Syftet med utredningen som Östbanan Ab lät göra var att granska Östbanans roll i godstrafiksystemet samt att bedöma vilka varuflöden som kan riktas till Östbanan. Arbetet granskas i slutet av 2030-talet. Målet är att banan ska vara trafikerad då. Utredningsarbetet inleddes i november 2023.
Ett förslag har framförts där Östbanan skulle höra till det utvidgade transeuropeiska transportnätet (TEN-T). I och med att beslutet träder i kraft kan Östbanan Ab ansöka om betydande EU-finansiering för planeringen av banprojektet. Byggandet av banan kunde inledas i början av 2030-talet så att den i enlighet med TEN-T-förordningen är klar före 2040.
Planeringen av Östbanan fortsätter
- 2024–2026 miljökonsekvensbedömning och preliminär utredningsplan
- 2025–2027 utredningsplan
- 2028 CEF-programperioden börjar
- 2028–2031 järnvägsplan
Material till Östbanans godstrafikkartläggning:
