Östbanans fastighetsekonomiska rapport publicerad

Den fastighetsekonomiska analysen och den ekonomiska granskningen av banprojektet ger grundläggande information om potentialen och konsekvenserna för markanvändningen samt om bedömningen av banprojektets kostnader och inkomstkällor inom projektets omfattande influensområde.

För den fastighetsekonomiska analysen ombads Östbanan Ab:s delägarlag bedöma Östbanans konsekvenser för markanvändningen på mark som ägs av kommunerna och staten. Som bakgrundsinformation samlades information om fastighetsmarknaden, förverkligade tomtpriser i granskningskommunerna, pendlingsuppgifter samt andra uppgifter om beräkningens parametrar. I analysen ingick obebyggda fastigheter i närheten av stationsområdena i nio kommuner (Borgå, Kouvola, Villmanstrand, Joensuu, S:t Michel, Pieksämäki, Siilinjärvi, Idensalmi, Kajana). Analysen förutsatte att man ser långt in i framtiden, flera årtionden framåt, och därför innehåller resultaten av granskningen många osäkerhetsfaktorer.

”Östra Finlands ekonomiska utsikter har försämrats snabbt på grund av den förändrade geopolitiken. I området finns kommuner med utflyttningsöverskott där byggandet har varit långsamt och man förhåller sig försiktigt till framtiden. Utredningarna visar samma oroväckande riktning. I takt med att planeringen av Östbanan framskrider och kommunerna granskar sin framtid genom möjligheter har kommunerna antagligen ett modigare förhållningssätt till framtiden. Nu fanns det stor spridning mellan svaren”, berättar Östbanan Ab:s verkställande direktör Petteri Portaankorva.

I den fastighetsekonomiska analysen beaktades inte Helsingfors potential, eftersom den redan tidigare har granskats av andra instanser. Den innehåller inte heller någon granskning av privatägd mark. Analysen ger en antydan om delägarlagens nuvarande synpunkter på Östbanans fastighetsekonomiska potential.

Preliminära bedömningar

Den fastighetsekonomiska analysen användes som utgångspunkt för den ekonomiska granskningen. De kalkylmässiga parametrarna för den ekonomiska granskningen var investeringskostnad, finansieringsantaganden (särskilt finansieringskostnad), inkomster (trafikering och fastighetsutveckling), trafikeringskostnad samt banhållningskostnad.

”Utredningen gav en första riktgivande bild av banans inverkan på potentialen för fastighetsutveckling. I takt med att planeringen framskrider kompletteras den ekonomiska modellen. När projektet konkretiseras får vi sannolikt noggrannare uppskattningar av fastighetsekonomins utveckling från kommunerna”, säger Portaankorva.

De ekonomiska granskningarna är preliminära, eftersom en lång granskningsperiod orsakar betydande osäkerhetsfaktorer till exempel i fråga om räntenivån, kostnadsnivån och olika finansieringsrisker. Enligt granskningen är Östbanan Ab:s ”prognostiserade ekonomiska ställning utmanande”. I verkligheten är trafikledsprojekten inte lönsamma utan indirekta effekter och deras samhälleliga nytta kumuleras över århundradet. I granskningen nämns dessutom möjligheten att hitta sätt att optimera olika faktorer så att de förbättrar det samhälleliga nytto-kostnadsförhållandet.

”En av dessa är EU-finansiering. I granskningen användes som antagande en femtedel av det totala EU-finansieringsstödet på 30 procent. Det är mycket i euro, men procentuellt sett lite, eftersom EU-finansieringen om den förverkligas till fullt belopp skulle vara fem gånger större än i den granskning som gjorts. I EU:s randområden kan stödfinansieringens procentandel i stället för 30 procent vara upp till 70 procent”, berättar Portaankorva.

I utredningarna har man inte granskat de indirekta effekterna av Östbanan, såsom till exempel samhälleliga, sociala och miljömässiga fördelar. ”Inget väg- eller spårprojekt i Finland är företagsekonomiskt lönsamt och de medför alla kostnader för samhället. Det handlar om val. Investeringar ger ofta upphov till en positiv spiral, som i sin tur ger upphov till positiva indirekta effekter. Den förbättrade tillgängligheten och servicen påverkar också befintliga fastigheter”, berättar Portaankorva.

Östbanans fastighetsekonomiska modell: