År 2050 är i morgon ur spårtrafikinfrastrukturens synvinkel

Östbanan har i EU:s nya förslag till förordning utsetts till ett utvidgat europeiskt stomnät för transporter. När förordningen godkänns ger den möjlighet att ansöka om EU-finansiering, men medför också skyldigheter.

TEN-T-nätet, dvs. det transeuropeiska transportnätet (Trans European Transport Network) förenar Europas viktigaste trafikleder till ett transportnät. TEN-T-nätet består av ett stomnät, ett utvidgat stomnät och ett övergripande nät. I det nya förslaget till förordning ingår Östbanan i det utvidgade stomnätet som ska vara genomfört före 2040. Det slutliga beslutet om antagandet av förordningen väntas i juli.

Att höra till det utvidgade stomnätet ger möjlighet att ansöka om CEF-stöd (Connecting Europe Facility) från EU. Under den nuvarande programperioden, 2021–2027, har 50 procent av de godtagbara kostnaderna för planeringen kunnat sökas för planering av trafikprojekt. Under programperioden är ansökningarna inte likadana och stöden för den nuvarande perioden har redan i stor utsträckning delats ut. Med tanke på Östbanan är det väsentligt hur man fastställer prioriteringarna för den kommande programperioden som omfattar åren 2028–2034. I beredningen av den kommande CEF-förordningen bör man beakta en betydande förändring i det geopolitiska läget i Europa. Genom förordningen bör särskilt stöd riktas till utvecklingen av infrastrukturen vid Finlands och EU:s östgränser för att den livskraft som stöder säkerheten där ska kunna förbättras.

Besluten sträcker sig flera decennier framåt

Spårvidden spelade en förvånansvärt stor roll i diskussionerna vid EU:s konferens Connecting Europe Days i början av april. Den spårvidd som används i Finland är nästan nio centimeter bredare än den så kallade europeiska spårvidden. I detta avseende hör vi till samma grupp som till exempel de baltiska länderna, Moldavien och Ukraina. I Baltikum byggs visserligen redan Rail Baltica, som med europeisk spårvidd förbinder de baltiska ländernas huvudstäder med det europeiska järnvägsnätet. Rail Baltica beräknas bli färdig vid övergången till 2030-talet.

Vi har inlett en utredning om spårvidden för Östbanan som kommer att ge oss en överblick över möjligheterna och konsekvenserna av den europeiska spårvidden, särskilt när det gäller tekniska lösningar och trafiksystemet. Spårvidden i kombination med möjliggörande av höghastighetståg och godstransporter spelar en viktig roll i beslutsfattandet för Östbanan, eftersom de beslut som fattas om dem sträcker sig över flera decennier. Om man med bantekniska lösningar utesluter godstrafik eller höghastighetsmateriel från Östbanan är det svårt att genomföra dem senare. Till dessa teman söker vi så bra som möjligt lösningar som betjänar dem som utnyttjar banan, dvs. kommande generationer.

Planera grundligt, fortskrid snabbt

År 2050 är i morgon ur spårtrafikinfrastrukturens synvinkel, eftersom utvecklingen av baninfrastrukturen är en långvarig process.  Planeringen ska utföras omsorgsfullt och grundligt och beslutsfattandet som grundar sig på den ska vara långsiktig och konsekvent. På så sätt undviker man på ett effektivare sätt fallgropar till exempel i finansieringsansökan. Efter att besluten fattats ska man snabbt och konsekvent gå mot att uppnå de uppställda målen.